tisdag 28 augusti 2012

Dreams are like...

... angels? Nej, inatt drömde jag inte om Angel utom om Therese. Med tanke på att det inom drömforskningen finns de som hävdar att alla personer i drömmar egentligen är representanter för någon sida hos dig själv så var det alltså egentligen mig själv jag drömde om? Eller? Hur funkar det där med tvillingar där man faktiskt redan ÄR en del av den andra utanför drömmarna? Beats me.

Hursomhelst. Therese bodde i Gävle i min dröm. Vi skulle gå och äta lunch. Men först gick vi på Twilfit, och i en låda där hittade jag min egen gamla BH som jag råkat lämna sist jag provade BH:ar (inte nån fin BH utan en sån där som man bara kan använda när man går på gymmet). Helt normalt. Sen ville Therese gå och äta lunch, och Niklas och jag skulle följa med. Tyvärr insåg jag att min nästa lektion snart skulle börja så jag förklarade vänligt att jag måste gå. Då blev Therese hysterisk. Hon högg tag i min arm och skrek "Men du förstår inte! Det är ingen som vill umgås med mig! Jag har för smala armar! Och titta på mina pekfingrar!" Jag påpekade att mina pekfingrar är lika smala men hon vägrade lyssna. Det var jättehemskt. Jag kände mig som en dålig DÅLIG syster. Sen vaknade jag.

måndag 27 augusti 2012

Har numera...

... alla lärarbloggar igång (en för varje kurs. Det blir en del). Inte lika kul som att blogga här men how much can a girl blog in a day liksom?

I söndagskväll svängde pappa förbi på väg mot jobb österut. Mamma undrade i lördags om jag ville ha "lite blåbär". Med tanke på att jag äter bärsmoothie varje morgon och blåbären är den klart dyraste ingrediensen så bomshackalackjatack. 

















Fler spännande nyheter från mitt liv: På jobbet brukar vi bjudas på fika typ... en gång varje termin. I år har de ÄNTLIGEN förstått vad som är det enda acceptabla glutenfria fikabrödet! Mums!


















Och så här vi förstås firat Jörgen och skolstarten. Service är när man får den andra ölen innan den första tar slut. Visst är det vackert?







Häromdagen utbröt ett litet krig hemma. Niklas sprayade ner mig med raklödder. Jag bidade min tid och sen tog jag hämnd... Synd bara att jag inte siktade lika bra. 

måndag 13 augusti 2012

Summer of '12

 Årets semester inleddes med ett dansstopp i Härnta... Vågat kan tyckas med tanke på mina senaste dansupplevelser i de trakterna, men jag fruktade icke. Maria var ju med mig. Märkligt nog tog jag inga kort på värdparet, bara på kladdkakan från pausen i bilen? Även om jag upplevt bättre danser är det en svårslagen kväll. Alla bra danser i världen kan inte ersätta en kväll med Maria (no offense till de jag dansade med).


Extra plus får dock Gussjönoret för den innovativa entréstämplen.  


Semestern fortsatte med tjejkväll och tillhörande laxfestival i Sollefteå. Vi inledde givetvis med en favorit i repris: klädbytardag!




 Cilla: Se! Inte ha han nå häst e!

Therese: Men gud jag trodde det var en zebra! Men det var din granne i randig tröja.

Jag kom hem med ett par nya märkesväskor, en galaklänning, en berömd partytopp och lite jobbklänningar. Najs.



Saskia: Jag kom på mitt i att jag inte har några.
Underkläder. Mitt i en gymnastisk övning.

På laxfestivalen träffade jag min andra Therese. Alltså inte min tvillingsyster men dock en Therese jag känt nästan lika länge. Åh vilka minnen.


Saskia passade på att utmana Mattias i armbrytning. 


Dagen efter vårt segertåg genom Sollefteå bröt vi ny mark. I Hällesjö. Nejnej, inte Hällsjö, HällEsjö. Vad? Det är en jättekänd liten by mellan Östersund och Sundsvall nånstans. Där har en gammal bekant till familjen Nilsson byggt upp en westernby.



















Jag försökte ta kort på skylten, men jag fick inte för Niklas...
 
 


 


 Ha!

 


 


Jag skrev mitt specialarbete på gymnasiet om Vilda Västern. Jag tyckte allt var coolt i Hällesjö. Särskilt när systerdottern Emma blev så rädd av en smäll att hon hoppade in i mosters (läs: min) stora häck och nöp tag. Eller kanske särskilt den här vagnen.



 


Ja sen blev det som vanligt en hel del Yatzy. Pappa höll koll på siffrorna. Som det ska vara.

 

I Hällsjö pågick även febril aktivitet på hustaket. Av någon anledning tycks mor och far tro att det kommer ännu en VINTER? Nä. Det ställer jag inte upp på. Snörasskydd var hursomhelst det senaste projektet. Förutom att jag trodde att de skulle ta livet av min Niklas när jag såg hur han hängde och slängde på ställningarna fick vi alla (ja vi som satt inne och spelade kort istället för att delta) hjärtat i halsgropen när det dånade till som att någon trillade ner. Men det var bara Therese pall som inte stod pall. Hohoho. Pappahumor.


Annars går ju som bekant en hel del av tiden i Hällsjö åt till att äta. Och fika. Tur att pappa skaffat en cappucinomaskin. Och att det alltid finns öl i kylen och ostkrokar i skafferiet!

 


När fikabrödet tog slut messade Saskia och frågade om vi ville ha fika. Det ville vi. Så hon kom från civilisationen med köpe-kakor!

 

Och fina Saima! Katten Rand tyckte inte att Saima var riktigt lika fin som vi andra tyckte.

 


 



Vi fikade i Sollefteå också. Flera gånger. Det är väldigt bra att Therese flyttat dit så man har en ursäkt för att göra små utflykter då och då.


Jag har som vanligt försökt få till en normal bild på Niklas, men det... går bara inte...


Jag  menar, alla andra är det ju så lätt att få bra bilder på?


















Mor, Jenny och jag tog en stärkande kvällspromenad. Jag fick bara tre myggbett. Och en hel del medicin för själen.







Och så. Var det dags. Sundsvall. Norrporten Arena. Matsäck för en mindre armé. Konsertfest med BRYAN ADAMS och SYSTRARNA NILSSON.








Magnus Uggla spelade innan folk ens kommit in. Men vi var på plats förstås. Kunde hela texten till Kung i baren också.

















Therese och Jenny identifierade en gammal granne på läktaren mittemot. Det var en fotbollsplan emellan, men som värsta agenterna använde de fotot han lagt ut på FB för att identifiera vinkel och därmed trolig sittplats. Impressive.



När Kent spelade hade det kommit lite mer folk.















Sen började det regna och personalen delade ut vita regnponchos. Ganska snart var planen full av spöken... Och mitt i spökskocken stod en liten gul kyckling. Det var Therese i mammas gula regnjacka.





Från Bryan Adams framträdande har jag inga bilder utom denna.


 Jag var för upptagen av att omväxlande jubla, sjunga med och gråta. När introt till Heaven gick igång och vi hade ett hav av stjärnor (mobillampor) omkring oss i den mörka augustikvällen samtidigt som åskan mullrade i fjärran och systrarna Nilsson höll varandra i händerna, då var det lätt att sjunga med i "we're in heaven, and love is all that I need"







På vägen hem stannade vi till i Härnösand för ännu mer kärlek. Min fina fina exsambo och hjärtevän Anna ställde upp på en långfika. Jag funderade på att stoppa in henne i skuffen och ta med henne till Gävle så vi slipper bo så långt ifrån varandra.



Jag tänker inte ens försöka sammanfatta veckorna som gått. Jag har knappt ens märkt det dåliga vädret, vad spelar det för roll när jag har Niklas med mig och är omgiven av familj, vänner och... Hällsjö.