fredag 16 december 2016

Att förhålla sig

Fatta lyxen i att kunna gå runt en hel dag och bara filosofera? Ringa lite samtal för en artikel men mest bara hinna tänka klart på viktiga grejer. Som Bonde söker fru. Jag har sett hela senaste säsongen och precis som tidigare år förundras jag över hur varje ny omgång sätter fingret på något "nytt" kring hur människor egentligen förhåller sig till... förhållanden (oh...så snyggt...). 

I år har det handlat en hel del om hur deltagare känt sig sårade av andras känslor. Inte av deras handlingar (kom igen, det är upplagt så att de inte FÅR säga vad de egentligen känner, så det kan ingen klaga på) utan av att andra inte känner det de VILL. Och jag känner igen mig så sjukt mycket. Jag har tillbringat en ganska stor del av mitt liv med att bli sårad av andra, säga saker som att "han fattar inte vad han går miste om", känna mig missförstådd av vänner och så vidare. Men nu har jag insett att det är helt bortkastad energi. Och både otrevligt och orättvist. 

Vi känner det vi känner. Om vi är ärliga med det är det egentligen helt orimligt att någon sedan blir arg eller tycker att vi har gjort fel. Vad ska vi göra åt saken? Vem har inte hamnat i en situation när någon visat tydligt intresse för en och man inte sagt direkt att man inte är intresserad för att man inte vill såra den personen. Jättekonstigt. Självklart måste man få bli besviken om någon inte känner detsamma som en själv, men sårad? Själva ordet betyder ju att någon skadat dig, men har de verkligen gjort det? De har bara känt en annan känsla. Inte medvetet. Inte med flit. 

Jag jobbar själv rätt mycket med att tänka på ett annat sätt kring det här, att inte anklaga andra för sådant jag själv har byggt upp i mina tankar. Om någon beter sig illa däremot, är oärlig eller otydlig med sina avsikter, då förtjänar de min besvikelse och ilska. Men om de inte gjort något annat än att finnas till och känna kan jag ju inte gärna tycka att det är något fel med det. Jag blir säkert lika ledsen ändå, men jag hoppas att jag aldrig nånsin mer lägger skulden där den inte hör hemma. 

Överlag tror jag att många skulle må bra av att sluta anklaga sina medmänniskor för diverse oförätter. Det är ju sjukt jobbigt att gå runt och tro att alla är ute efter att jävlas med en. Jag vill hellre tro att alla runtomkring mig gör så gott de kan. Det försöker i alla fall jag göra.